Det har blivit allmänt känt att vissa diabetesläkemedel påverkar kroppsvikten. Frågan är: vilka läkemedel, hur stor är effekten, och kan de användas för viktnedgång även utan diabetes? I den här artikeln går vi igenom vad forskningen faktiskt visar om tre klasser av diabetesläkemedel och deras effekt på kroppsvikten — utan att förenkla bilden.
GLP-1-agonister: den starkaste vikteffekten
GLP-1-agonister, som semaglutid och tirzepatid, efterliknar kroppens eget tarmhormon GLP-1 (glukagonliknande peptid 1). De stimulerar insulinfrisättning, dämpar glukagonutsöndring och — avgörande för vikten — signalerar till hjärnan att du är mätt. STEP 1-studien (NEJM, 2021) visade en genomsnittlig viktnedgång på 14,9 % med semaglutid 2,4 mg hos personer med övervikt utan diabetes. I SURMOUNT-1 (NEJM, 2022) nådde deltagarna upp till 22,5 % viktminskning med tirzepatid 15 mg. Dessa läkemedel är idag godkända både för typ 2-diabetes och — i specifika doser — för obesitasbehandling. Hur du svarar beror på din situation, och behandling startar alltid efter en medicinsk genomgång.
SGLT-2-hämmare: måttlig viktnedgång och kardiovaskulära fördelar
SGLT-2-hämmare (som empagliflozin och dapagliflozin) verkar genom att blockera njurarnas återabsorption av glukos, vilket leder till att socker utsöndras i urinen. Effekten på kroppsvikten är måttlig — i EMPA-REG OUTCOME-studien observerades en genomsnittlig viktminskning på 2–4 kg. Men SGLT-2-hämmare har starka kardiovaskulära och renala skyddseffekter, och de minskar risken för hjärtsvikt och njursvikt vid typ 2-diabetes. De används i första hand för deras skyddseffekter, inte primärt för viktnedgång. Förskrivning sker efter att din läkare bedömt din situation.
Metformin: blygsam effekt med lång säkerhetshistorik
Metformin (Resorb) är det äldsta och mest använda diabetesläkemedlet. Det minskar leverns glukosproduktion och förbättrar insulinkänsligheten. I systematiska genomgångar har metformin visat en genomsnittlig viktminskning på 1–3 kg vid långtidsbehandling — en blygsam effekt jämfört med GLP-1-agonister. Metformin är inte godkänt för viktnedgång i Sverige, men det har en imponerande säkerhetsprofil och används som förstahandsbehandling vid typ 2-diabetes. För den som har diabetes och behöver viktstöd är det ofta en del av behandlingen, men sällan tillräckligt ensamt.
Godkänt för diabetes vs. godkänt för obesitas — en viktig distinktion
Det är viktigt att skilja mellan läkemedel som är godkända för typ 2-diabetes och läkemedel som är godkända för obesitas. I Sverige (2026) är semaglutid och tirzepatid godkända för båda indikationerna i olika doseringar. Ozempic (semaglutid 1 mg) är godkänt för diabetes, medan Wegovy (semaglutid 2,4 mg) är godkänt för obesitas. De är samma substans men i olika doser och med olika indikationer. Off-label-förskrivning förekommer, men all behandling kräver att du och din läkare avgör tillsammans vad som är rätt.
Vem kan komma i fråga för dessa läkemedel?
GLP-1-agonister för obesitas är aktuella vid BMI ≥ 30, eller BMI ≥ 27 med minst en viktrelaterad följdsjukdom (till exempel typ 2-diabetes, högt blodtryck eller sömnapné). Vid typ 2-diabetes väljer läkaren läkemedel utifrån en helhetsbedömning som inkluderar HbA1c, njurfunktion, kardiovaskulär risk och vikt. Det är alltid din läkare som efter utredning avgör vilket läkemedel som passar just dig.
Kombinationsbehandling — mer vanligt nu
Vid typ 2-diabetes kombineras allt oftare flera läkemedelsklasser. En vanlig kombination är metformin plus en GLP-1-agonist eller SGLT-2-hämmare, eftersom de kompletterar varandra i verkningsmekanism. Kombinationen ger bättre blodsockerkontroll och kan ge bättre vikteffekt. Det finns också ny forskning på kombinationer som tirzepatid (GLP-1 + GIP) med SGLT-2-hämmare. Alla kombinationer ordineras av läkare som del av en individuell behandlingsplan.